från början trodde jag på allting, allting, nu tror jag inte på ett ord du sa, du sa att du ville se mig lycklig?, det kommer du aldrig göra nu, visst det vart bara en månad, men den månaden var den bästa i mitt liv, då jag kände mig trygg, då jag visste att jag hade någon som brydde sig, någon som tyckte om mig i helhet, det var med dig jag var som lyckligast, nu håller mitt liv på att gå under, det var två års bortkastad kärlek? jag vill inte ge upp, jag älskar dig, det får inte sluta såhär, det här är inte rätt, eller vad jag anser som rätt, säg som det är, gör jag dig olycklig? är jag inte den du trodde?, det skulle vara lättare att förstå en att du säger att du inte gjorde mig lycklig för det gjorde du, jag har aldrig skrattat så mycket som under den här månaden, även om jag inte gjorde det med dig, gjorde jag det med alla andra, för att jag visste att jag var den lyckligaste i världen & att jag inte behövde mer än så, men nu , nu står jag här, helt ensam & förvirrad utan någonting, ingen kärlek, ingen bror, ingenting. sist vi träffades var det så bra, jag ville inte gå ifrån dig, jag ville inte släppa taget, det var så bra. jag ville aldrig lämna dig, & jag vill aldrig lämna dig nu heller. hoppas du inser vilken bra människa du är, att ditt självförtroende går upp, det behövs. Att en människa, en enda människa kan betyda så mycket för en är helt sjukt, det borde inte ens finnas. jag kan inte säga hejdå nu, jag kan inte det, jag är inte redo för det, inte alls! jag vet att du har sagt varför men det ger mig ingen anledning till må bra, jag kommer aldrig må bra nu. jag är förstörd. jag är inte hel längre, för att bli hel igen behöver jag dig. jag är ledsen för allt, verkligen allting. ge mig en chans till och jag är precis som du vill ha mig. om inte jag kommer sakna dig varje sekund.

24 januari. bästa dagen i mitt liv!
25 februari. sämsta dagen i mitt liv!




:'(